Kaedah pengawalan tingkah laku bagi anak mengalami Autisme

Controlling methods of tantrum behaviour for children with Autism

Authors

  • Salmihah Che Mud Institut Islam Hadhari, Universiti Kebangsaan Malaysia (UKM), Malaysia
  • Fariza Md Sham Institut Islam Hadhari, Universiti Kebangsaan Malaysia (UKM), Malaysia
  • Manisah Mohd Ali Pusat Kajian Pendidikan dan Kesejahteraan Komuniti, Fakulti Pendidikan, Universiti Kebangsaan Malaysia (UKM), Malaysia https://orcid.org/0000-0003-0059-9175

DOI:

https://doi.org/10.53840/alirsyad.v6i2.228

Keywords:

Kaedah, Tingkah Laku, Tantrum, Autisme, Cerita Sosial

Abstract

Tantrum ialah tingkah laku yang biasa dikaitkan dengan kanak-kanak autisme iaitu mudah menangis, menjerit, mengamuk dan memukul diri sendiri apabila keinginan mereka tidak dipenuhi. Anak mengalami autisme menunjukkan tantrum di tempat awam tanpa perasaan bimbang dan malu. Mereka tidak menyedari tingkah laku mereka kerana kebolehan yang terhad dalam pemikiran, komunikasi dan interaksi sosial. Malangnya dalam hal ini segelintir masyarakat memandang anak mengalami autisme sebagai suatu masalah dan akan memandang serong sehingga membuatkan ibu bapa berasa malu. Akibatnya, anak-anak ini tidak lagi dibawa keluar kerana pandangan negatif masyarakat. Artikel ini bertujuan menerangkan kaedah mengawal tingkah laku tantrum dalam kalangan anak mengalami autisme. Analisis dokumen merupakan kaedah kajian yang digunakan berdasarkan kajian lepas, jurnal dan buku berkaitan autisme dan tantrum. Artikel ini menekankan empat kaedah pengawalan tingkah laku tantrum iaitu, (i) penggunaan teknik cerita sosial, (ii) penglibatan ibu bapa dalam aktiviti anak-anak, (iii) penekanan terhadap pendidikan al-Quran dan (iv) kaedah pembelajaran mediatif. Ini adalah kaedah yang boleh membantu mengawal emosi anak-anak yang tidak stabil dan tingkah laku tantrum. Semua pihak terutama ibu bapa, guru dan masyarakat perlu memainkan peranan masing-masing bagi memastikan tingkah laku tantrum ini dapat dikawal tanpa mendatangkan kecederaan diri kepada anak mengalami autisme itu sendiri dan orang sekeliling mereka.

Downloads

Download data is not yet available.

References

Ab Malek, R. (2020, Apr 22). Suami isteri mempunyai dua anak autisme terkesan sejak PKP. Berita Harian. Retrieved from http://www.bharian.com.my.

Abdul Ghani, C. A. (2020, Apr 1). Cabaran menghadapi COVID-19 bersama anak autisme. Sinar Harian. Retrieved from http://www.sinarharian.com.my.

Abdullah, N., Mohd Yasin, M. H. & Tahar, M. M. (2016, Aug 13). Social story mengawal tantrum. Seminar Modifikasi Tingkah Laku Murid Pendidikan Khas (Bermasalah Pembelajaran) Peringkat Negeri Johor.

AlFazri, U. K. (2019). Identifikasi perilaku tantrum dan sensory meltdown anak autis berdasarkan behavioral assessment di SLB autisma dian amanah. Jurnal Widia Orto didaktika, 8(9), 971-982. Retrieved from http://ojsdikdas.kemdikbud.go.id.

American Academy of Pediatrics. (2008). Temper tantrum a normal part of growing up. Retrieved from http://www.nfaap.org.

American Psychiatric Association. (2000). Diagnostic and statistical manual of mental disorder fourth edition (DSM-IV). Washington DC: American Psychiatric Association.

American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorder fifth edition (DSM-V). Washington DC: American Psychiatric Association.

Amin, A. S., Manap, J., & Md Akhir, N. (2016). Peranan keluarga dalam kehidupan kanak-kanak kurang upaya di Malaysia. Akademika, 86(1), 21-30. http://dx.doi.org/10.17576/akad-2016-8601-03.

Autism Society of America. (2006). Defining autism. Retrieved from http://www.autismsociety.org.

Awang, B. (2021, Feb 4). Pandemik COVID-19: Masalah kesihatan mental kanak-kanak dan implikasinya. Retrieved from http://www.utusanborneo.com.my.

Balakrishnan, S. & Alias, A. (2017). Usage of social stories in encouraging social interaction of children with autism spectrum disorder. Journal of ICSAR, 1(2), 91-97. http://dx.doi.org/10.17977/um005v1i22017p091.

Barrera, M., Vang, H., Liu, K. & Thurlow, M. (2005). ELL parent perceptions on instructional strategies for their children with disabilities (EELs with Disabilities Report 12). Minneapolis, MN: the University of Minnesota, National Center on Educational Outcomes.

Becerra, T. A., Massolo, M. L., Yau, V. M., Owen-Smith, A. A., Lynch, F. L., Crawford, P. M. (2017). A survey of parents with children on the autism spectrum: experience with services and treatments. The Permanente Journal, 21, 12-20. http://dx.doi.org/10.7812/TPP/16-009.

Carol, M. S. & Jennifer, T. M. (2010). Autism spectrum disorder in adolescence and early adulthood: characteristics and issues. Journal of Vocational and Rehabilitation, 32(2), 81-88. http://dx.doi.org/10.3233/JVR-2010-0503.

Carrona, E. B., Milunsky, J. M. & Tager-Flusberg, H. (2008). Autism Spectrum Disorder: Clinical and Research Frontiers. Archives of Disease in Childhood, 93(6), 518-523. http://dx.doi.org/10.1136/adc.2006.115337.

Chandramogan, R. & Mohd Zuri, G. (2018). Autisme. Pulau Pinang: Penerbit Universiti Sains Malaysia.

Che Mud, S., Md Sham, F., Mohd Ali, M. & Mohd Kusrin, Z. (2018). Kepentingan pengajaran al-Quran untuk perkembangan psikologi anak-anak autisme. International Journal for Studies on Children, Women, Elderly and Disabled, 4, 24-31. Retrieved from http://www.ijcwed.com.

Christine, A. C. (2016, Feb 27). Managing meltdowns. Retrieved from http://www.connectingforkids.org.

Davidson, T. (2006). Temper tantrum. In K. Krapp & J. Wilson (Ed). Gale Encyclopedia of Children’s Health Through Adolescence. Detroit: Gale.

Deborah, W., Karen, E. D. S. & Micah, M. (2018). Social media use and happiness in adults with autism spectrum disorder. Cyberpsychology, Behavior and Social Networking, 21(3). 1-5. http://dx.doi.org/10.1089/cyber.2017.0331.

Edelson, M.G. (2008, May 15). Social stories. Retrieved from http://www.autisme.com.

Elizabeth, D., Barbara, M. & Karlen, E. (2012). Assessment, management and prevention of childhood temper tantrums. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 24, 569-573. http://dx.doi.org/10.1111/j.1745-7599.2012.00755.x.

Evi, C. & Meilan, A. (2017). Al-Quran speech therapy for children with autism. Jurnal Pendidikan Humaniora, 5(2), 58-63. Retrieved from http://journal.um.ac.id/index.php/jph.

Ghani, M. Z., Che Ahmad, A. & Mohd Isa, Z. (2014). Masalah Pembelajaran. Perak: Penerbit Universiti Pendidikan Sultan Idris.

Hastings, R. P. (2003). Behavioral adjustment of siblings of children with autism engaged in applied behavior analysis early intervention programs: The moderating role of social support. Journal of Autism and Developmental Disorders, 33(2), 141-150. Retrieved from http://citeseerx.ist.psu.edu.

Heffner, G. J. (2002, Sept 5). Social stories: An introduction. Retrieved from http://www.bbbautism.com. [accessed on July 16, 2021].

Idris, S. I., Manoharan, S. & Ramli, A. S. (2015, June 2). Pembangunan perisian aplikasi bagi kanak-kanak autistik: pendekatan pembelajaran di rumah. Advanced Journal of Technical and Ocational Education, 1(1), 230-239. Retrieved from http://www.ajtve.com.

Jaafar, N., Mohd Raus, N., Muhamad, N. A. F., Mohd Ghazalid, N., Mohd, R. A., Syed Hassan, … & Hamzah, M. I. (2014). Quran education for special children: teacher as murabbi. Creative Education 2014, 5. 435-444. http://dx.doi.org/10.4236/ce.2014.57053.

Joseph, G. (2020, Apr 16). Cabaran Zarina bersama anak autisme sepanjang PKP. Harian Metro. 16 April. Retrieved from http://www.hmetro.com.my.

Kementerian Kesihatan Malaysia. (2020, Nov 18). SOP Perintah Kawalan Pergerakan (PKP). Retrieved from http://www.covid-19.moh.gov.my.

Kyle, T. (2008). Growth and development of the toddler. In T. Kyle (Eds.). Essentials of Pediatric Nursing. New York, NY: Lippincott Williams & Wilkins.

Lisut, O. & Shuib, H. (2019, Apr 5). Keperluan psikologi, biologi anak autisme normal. Berita Harian. Retrieved from http://www.bharian.com.my.

Majlis Keselamatan Negara. (2020, Sept 10). Pelaksanaan aktiviti-aktiviti dalam tempoh Perintah Kawalan Pergerakan Tahap 2 1 April – 14 April 2020. Bernama. Retrieved from http://www.bernama.com.

Mat Rabi, N. (2015). Rahsia dan keunikan personaliti kanak-kanak autistik di Malaysia. Pulau Pinang: Penerbit Universiti Sains Malaysia.

Maureen, B. (2016, June 1). Tantrum vs autistic meltdown: What is the difference?. Retrieved from http://www.autismontario.com.

McCurdy, M., Kunz, G.M. & Sheridan, S.M. (2006). Temper Tantrum. In G. G. Bear & K. M. Minke (Eds.). Children’s Needs III: Development, Prevention and Intervention. Washington, DC: National Association of School Psychologists.

Md Sham, F., Che Mud, S., Mohd Ali, M., Mohd Kusrin, Z., Mohd Rasit, R. & Mohamad, S. N. (2007). Panduan syariah untuk ibu bapa menangani perilaku seksual remaja autisme. Jurnal Hadhari Edisi Khas, 169-182. Retrieved from http://ejournals.ukm.my/jhadhari.

Mickelson, K.D. (2001). Perceived stigma, social support and depression. Personality and Social Psychology Bulletin, 27(8), 1046-1056. http://dx.doi.org/10.1177/0146167201278011.

Mills, D. & Woodring, B. (2012). Growth and development of the toddler. In N. L. Potts & B. L. Mandleco (Eds). Pediatric nursing: Caring for children and their families. Washington, DC: National Association of School Psychologists.

Mohamad, S. P., Mohd Yusoff, M. Y. Z. & Hasan Adli, D. S. (2013). Terapi bunyi melalui bacaan al-Quran bagi masalah emosi dan kemahiran motor pertuturan kanak-kanak autistik. QURANIKA, International Journal of Quranic Research, 5(2), 53-72. Retrieved from http://www.ejournal.um.edu.my.

Mohd Amzari, T., Siti, P. M., Rohaida, M. S., Mohamad Yakub, Z. M. Y., Noor, N. A. R. & Durriyyah, S. H. A. (2013). Addressing sleep disorder of autistic children with Qur’anic sound therapy. Health, 5(8A2), 73-79. http://dx.doi.org/10.4236/health.2013.58A2011.

Mohd Rashid, S. M., Alias, N., Jomhari, N., Mohd Yusoff, M. Y. Z. & Haris, Z. (2017). Kepentingan bahasa isyarat (BIM) dalam pengajaran perkara asas fardhu ain (PAFA) terhadap komuniti pekak. JuKu: Jurnal Kurikulum & Pengajaran Asia Pasifik, 2(4), 27-33. Retrieved from https://juku.um.edu.my/article/view/8136.

Mohd Salleh, N., Abd. Rahman, K. A., Mohd. Haridi, N. H., Misran, N., Rashed, Z. N., & Zaim, N. H. (2020). Risiko Gangguan Seksual di dalam Rumah kepada Remaja. Al-Irsyad: Journal of Islamic and Contemporary Issues, 5(1), 302-310. https://doi.org/10.53840/alirsyad.v5i1.80.

MyHealth, Kementerian Kesihatan Malaysia. (2017, Feb 15). Sensori integrasi terapi untuk kanak-kanak autisma. http://www.myhealth.gov.my.

Nazir, F., Shamsudin, F., Bakar, A & Berhan, N. (2018). Pengajaran dan pembelajaran bahasa Melayu abad ke-21. Kuala Lumpur, KL: Sasbadi Sdn. Bhd.

Norakhyaire, M. R. (2015, Mac 23). Pengenalan dan sejarah persatuan autisme Malaysia. Perbincangan Meja Bulat Garis Panduan Dalam Menangani Perilaku Seksual Remaja Autisme. Temu bual.

Ozdemir, S. (2008) The effectiveness of social stories on decreasing disruptive behaviours of children with autism: three case studies. Journal Autism Developmental Disorder, 38, 89-96. http://dx.doi.org/10.1007/s10803-008-0551-0.

Parish, S. L., Seltzer, M. M, Greenberg, J. S., & Floyd, F. J. (2004). Economic implications of caregiving at mildlife: Comparing parents of children with developmental disabilities to other parents. Mental Retardation, 42, 413-426. d http://dx.doi.org/10.1352/0047-6765(2004)42<413:EIOCAM>2.0.C0;2.

Puteh, A. (2001). Perkembangan dan pembentukan remaja menurut perspektif Islam. Kajian Malaysia, XIX(2), 79-101. Retrieved from http://www.web.usm.my.

Rahmah. (2010). Strategi pembelajaran untuk mengatasi perilaku tantrum pada anak autistik. Jurnal Ilmiah Ilmu Pendidikan, 1(2). 20-31. Retrieved from http://www.moe.gov.my/jurnal.

Ray, B.D. (2015, July 28). Research facts on homeschooling. USA National Home Education Research Institute (NHERI). Retrieved from http://www.nheri.org/research.

Razalli, A. R. (2021, May 24). Teknik PdPR murid OKU. Berita Harian Online. Retrieved from http://www.bharian.com.my.

Rubina, L. & Kripa, G. (2011). Children with autism spectrum disorders social stories and self management of behaviour. British Journal of Education Research, 1(1). 36-48. Retrieved from http://www.journaljesbs.com.

Safaria, T. (2004). Terapi kognitif perilaku untuk anak. Indonesia: Penerbit Graha Ilmu.

Schonbeck, J. (2006). Acting Out. In K. Krapp & J. Wilson (Ed). Gale Encyclopedia of Children’s Health Through Adolescene. Detroit: Gale.

Sensory Processing Explained. (2019, May 21). Sensory meltdowns vs tantrums. Retrieved from http://www.sensoryprocessingexplained.com.

Sha’arani, N. & Tahar, M. M. (2017). Tantrum behaviour modification for autistic student at secondary school using social stories technique. Journal of ICSAR, 1(2), 140-144. http://dx.doi.org/10.17977/um005v1i22017p140.

Sharif, M. H. M., & Jamil, N. A. (2019). Cabaran ibu bapa bersama kanak-kanak kecelaruan spektrum autisme (ASD): tinjauan literatur. Jurnal Sains Sosial: Malaysian Journal of Social Sciences, 4(1), 33-43. http://journal.kuim.edu.my/index.php/JSS/article/view/477.

Temple, G. (2006). Thinking in pictures: and other reports from my life with autism. New York, NY: A Division of Random House, Inc.

Tharsini, N. K., Ibrahim, F, Amin, S. A. & Zakaria, E. (2016). Cabaran golongan ibu dalam penjagaan anak kurang upaya (Cerebral Palsy): Satu kajian di “The Cerebral Palsy (Spastic) Children’s Association of Penang”. Jurnal Pembangunan Sosial, 19, 69-82. Retrieved from http://www.researchgate.net/publication.

The National Autistic Society. (2013, Feb 11). Visual supports. Retrieved from http://www.autism.org.

Tilton, A. J. (2014). Panduan lengkap ibu bapa kanak-kanak dengan autisme. Kuala Lumpur, KL: Insitut Terjemahan & Buku Malaysia Berhad.

Valiquette, C., Sutton, A., & Ska, B. (2010). A graphic symbol tool for the evaluation of communication, satisfaction and priorities of individuals with intellectual disability who use a speech generating device. Child Language Teaching and Therapy, 26(3), 303-319. http://dx.doi.org/10.1177/0265659010369281.

Wan Abdullah, W. N. & Ahmad, H. (2013). Aku bersyukur anakku autisme. Kuala Lumpur, KL: Telaga Biru Sdn. Bhd.

Watson, T. S., Watson, T & Gebhardt, S. (2010, Aug 10). Temper tantrums: Guidelines for parents and teachers. National Association of Science Psychologists. Retrieved from http://www.nasponline.org.

Wendy, G. & Isabelle, R. (2012). Neurobiological basis of autism. Pediatric Clinics of North America, 59(1), 45-61. http://dx.doi.org/10.1016/j.pcl.2011.10.010.

Wong, Y.S. (2015). Factors associated with stress of parents with children suffering from autistic spectrum disorders. Doctoral Dissertation. The Chinese University of Hong Kong.

Wright, B. & William’s, C. (2007). Intervention and support for parents of children and young people on the autism spectrum: a resource for trainers. London, UK: Jessica Kingsley Publishers.

Zakaria, S. M. & Mat Tauhaid, N. S. (2018). Cabaran membesarkan anak-anak autisme daripada perspektif ibu. Jurnal Psikologi Malaysia 32(1), 57-70. Retrieved from http://www.researchgate.net/publication.

Zulkafli, N. S., Abdul Majid, L. & Ishak, H. (2018). Inovasi perubatan melalui terapi al-Quran terhadap kanak-kanak autisme. Jurnal al-Turath, 3(2). 40-45. Retrieved from http://spaj.ukm.my/jalturath.

Published

2021-12-21

How to Cite

Che Mud, S., Md Sham, F. ., & Mohd Ali, M. . (2021). Kaedah pengawalan tingkah laku bagi anak mengalami Autisme: Controlling methods of tantrum behaviour for children with Autism. Al-Irsyad: Journal of Islamic and Contemporary Issues, 6(2), 733-744. https://doi.org/10.53840/alirsyad.v6i2.228